I går var jag jätteduktig. Jag följde med J för att storhandla. Visserligen var jag rejält trött, men det fungerade faktiskt. Idag har jag sådan värk i kroppen att jag inte ens skulle tänka den tanken. Möjligen kan jag tänka mig att gå ut och klippa lite sälg, för att dekorera en kruka att ha på yttertrappan.

Tydligen ska det bli ett bakslag för våren den här veckan. Jag som hade tänkt klippa i mina träd och njuta av fågelkvitter och kanske lite sol. Men det kommer väl lite värme så småningom.

När jag var hos läkaren sist, ställde jag frågan om en eventuell utlandssemester mellan cytostatikabehandlingarna och strålbehandlingen. Är det ens möjligt att man orkar/kan/hinner resa däremellan? Det är ju ganska mycket billigare att resa före skolavslutningarna, och vi behöver verkligen något annat att rikta tankarna mot än det här helvetiska halvåret.

Nåja, så blir det inte i alla fall. Läkaren tyckte inte att vi skulle resa mellan behandlingarna, för det är så mycket tider att passa och förberedelser som ska göras. Generalsuck! Sen lade hon in en lite mer mänsklig aspekt i det hela, och menade att vi ska vänta tills min kropp har återhämtat sig så mycket att vi verkligen kan njuta av en resa. Det lät ju i och för sig ganska vettigt, så nu har vi ändrat våra semesterplaner.

Barnen är otroligt mottagliga för sakargument, därför har vi bestämt oss för att semestra på lite närmre håll, ingen utlandsresa i år alltså. Öland fanns med som ett önskemål från barnen, där har de aldrig varit. Åland ligger nära och bra härifrån, men är ett euro-land och därför onödigt dyrt just nu. J vill åka norrut längs kusten, men ingen annan verkade direkt sugen på det.

Efter en del letande på nätet, så ser det nu ut som att vi kanske har fått napp på en liten stuga på norra Öland. Vi har fått ett positivt förhandsbesked och väntar på att de ska skicka ett kontrakt. Hoppas, hoppas… Man behöver något att se fram emot.

Den här veckan är full av aktiviteter; blodprovstagningar både på måndag och på fredag. Vilket innebär att jag inte kan åka till Östersund redan på torsdag, som det egentligen var tänkt. Vi får se om jag kan åka på fredag, man ska ju få tag på biljetter också? På tisdag är det utvecklingssamtal för M, och på onsdag och torsdag ska jag jobba. Det är inte lätt att hinna med allt när man är sjukskriven. Dessutom är det en trädgårdsmässa i Stockholm, som jag gärna vill följa med Ellen på. Oj, oj, oj! Det blir svettigt!

 

Karin Ha

23 mars 2009 13:12

Tulpanbuketten med sälgkvistar som jag fick från dig och Karin var jättefin. Sälgkvistarna lever fortfarande och har fått en ny plats i en kruka på trappan, precis som du har gjort. Det är så fint.
Hoppas ni får stugan på Öland. Där tältade vi när bron var ganska ny. Jag tyckte det var obehagligt att åka över bron. På den första sträckan kändes det som man åkte rakt upp i himlen, men till saken hör att jag har litet "broskräck".

 

Eva

23 mars 2009 15:03

Ölandsbron tror jag nog att jag klarar, men annars gillar jag inte heller broar. Strängnäsbron är vidrig att köra över. Den är så jäkla hög.

Ibland rotar sig sälgen om den står i en kruka med jord. Då kan du plantera den i trädgården. Kanske rådjuren gillar det nästa vinter?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hm.., vad konstigt! Har nyligen varit in på min egen blogg och läst lite statistik. Trots att jag egentligen förklarat bloggen avslutad, så fortsätter en ”massa” människor att gå in på bloggen regelbundet. Jag förmodar att det är smickran...

  Idag har jag varit på återbesök på onkologkliniken. När jag hade parkerat bilen och promenerade till mottagningen fick jag riktiga jobbiga flashback-känslor. Tänk så många gånger jag sprang, eller rättare sagt, segade mig fram längs den här vägen o...

  I går fyllde jag år. En av mina elever trodde att jag blev 80 (!), en annan trodde 40 och en kollega var övertygad om att det bara var 25. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka dem, men förhoppningsvis är det 40 som jag ska ta till mig? Det verkar...

  Oj, vad länge sedan jag skrev! Det har hunnit hända en hel del, men jag har ju inte längre tid att skriva som i våras. Då hände det däremot inte så mycket… och ändå lyckades jag skriva om det!   Roligt var det när syrran med familj kom på be...

  J är som sagt en riktig slavdrivare när han är ledig. Någon drönartillvaro har man inte en chans till. Enda sättet att få det lite lugnt på, är att hävda att ”idag mår jag nog inte riktigt bra”.   De flesta dagar så här långt på semest...