Känner mig väldigt låg just nu. Hur i hela friden ska jag orka jobba både på onsdag och torsdag, när jag är så här trött? Jag sov i fyra timmar på dagen igår. Sedan gick jag och lade mig halv sju på kvällen och sov i stort sett hela natten. Ändå var jag förtvivlat trött när ungarna väckte mig i morse.

När jag slog på TVn blev jag riktigt deprimerad. ”Cancer är en klassfråga som har med låg utbildning och låg kunskap att göra. Fetma är en stor orsak till bland annat bröstcancer, och varje människa har ett eget ansvar för sin hälsa.” Så satt de kunniga och sa i morgonprogrammet.

Javisst! Jag fattar väl också att jag har ett eget ansvar, men jag mår inte ett dugg bättre av att få skrivet på näsan vilken dålig människa jag är.  För jag anser mig inte vara så lågutbildad och okunnig, vilket då innebär att jag bara är en simpel och dålig människa som inte fattar i alla fall?

Ja, jag vet att jag är tjock och att jag kanske inte har följt alla sunda kostregler som finns. Men vem vet om det är min vikt som har gett mig den här förbaskade sjukdomen? Det kanske är den passiva rökningen som jag levde med som barn? Det kanske är en defekt gen? Eller för mycket besprutade äpplen? När jag frågar läkarna säger de ju att de inte vet. Jag skäms faktiskt över min sjukdom, och jag antar att jag själv har gjort något fel som har försatt mig i den här situationen. Jag undrar bara vad det är jag skulle ha gjort annorlunda?

Som om det inte räckte med det, så sägs det på radion att man numera SKA sola mycket för att minska riskerna för blodpropp. Man kan strunta i de gamla råden för att undvika hudcancer. Kan någon snäll människa tala om för mig vem man ska lyssna på?

Nu ska jag försöka sluta att vara arg och ledsen.

Idag har jag varit in till stan på Ms utvecklingssamtal. Hon har en jättetrevlig mentor, som är stolt över MIN dotter. (Jaja, hon är väl Js dotter också.) Jag måste säga att jag beundrar ungen som orkar hålla tag i skoljobbet så som hon gör. Hon kämpar på väldigt plikttroget, samtidigt som jag inser att hon börjar bli så mogen att hon kan avgöra vad som är viktigast att prioritera. Hon är helt enkelt en klok unge!  Dessutom säger lärarna att hon ska bli författare. Då skulle morsan hennes må…

 

Karin Ha

24 mars 2009 14:47

Lyssna inte på någon!
Sjukdom går inte att undvika, endera får man det eller inte. Jag t.ex får inte magsjuka, har aldrig i hela mitt liv haft det, trots att mina barn när de var små spytt på mig. Olle behövde bara titta på dem så blev han smittad. Jag råkar ut för andra sjukdomar i stället.
För några år sedan skulle man inte äta smör och grädde. Nu säger forskare att man ska äta det. Lev som vanligt - ät litet av varje och drick med måtta och släng vågen.
Det är inte heller alla som blir sjuka av att röka. Min pappa rökte hela sitt vuxna liv men dog inte av det. Det var Parkinssons sjukdom som till sist tog hans liv och jag tror inte han fick den sjukdomen av rökning.
Gå inte till jobbet i morgon om du fortfarande är lika trött. Jobbet finns kvar!

 

Eva

24 mars 2009 16:03

Tack Karin!
Någonstans tror väl jag som du, men när man är trött och ledsen tar man åt sig av allt. Och visst kan man bli förvirrad?
Kram!

 

KoKlara

25 mars 2009 20:41

Det där känner jag igen... och så ska man äta mycket broccoli, och så ska man motionera kraftigt eller "typ" hugga mycket ved, och så ska man vara i mental balans, yoga ska man ägna sig åt. Då får man inte bröstcancer! Jag tror att det helt enkelt är ren otur att just jag har drabbats. Eller har jag ätit för mycket besprutade äpplen? Det där med kurator låter bra...

 

Eva

26 mars 2009 13:35

Det ÄR bra med kuratorstöd. Vår familj/släkt har fått ett enormt stöd i allt vårt sjukdomselände senaste året. Så finns möjligheten ska du ta den.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hm.., vad konstigt! Har nyligen varit in på min egen blogg och läst lite statistik. Trots att jag egentligen förklarat bloggen avslutad, så fortsätter en ”massa” människor att gå in på bloggen regelbundet. Jag förmodar att det är smickran...

  Idag har jag varit på återbesök på onkologkliniken. När jag hade parkerat bilen och promenerade till mottagningen fick jag riktiga jobbiga flashback-känslor. Tänk så många gånger jag sprang, eller rättare sagt, segade mig fram längs den här vägen o...

  I går fyllde jag år. En av mina elever trodde att jag blev 80 (!), en annan trodde 40 och en kollega var övertygad om att det bara var 25. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka dem, men förhoppningsvis är det 40 som jag ska ta till mig? Det verkar...

  Oj, vad länge sedan jag skrev! Det har hunnit hända en hel del, men jag har ju inte längre tid att skriva som i våras. Då hände det däremot inte så mycket… och ändå lyckades jag skriva om det!   Roligt var det när syrran med familj kom på be...

  J är som sagt en riktig slavdrivare när han är ledig. Någon drönartillvaro har man inte en chans till. Enda sättet att få det lite lugnt på, är att hävda att ”idag mår jag nog inte riktigt bra”.   De flesta dagar så här långt på semest...