I går förvånade jag mig själv. Jag var verkligen aktiv och flitig här på hemmaplan. När familjen åkt till stan för olika aktiviteter, satte jag igång med; städa toaletten (antagligen tror ni nu att jag egentligen gillar det?), jag tvättade, dammsög och röjde i köket. Fick någon prestationsångest nu? Betänk då att jag antagligen sov 18 timmar dygnet före. Det gjorde nog inte ni? 

När J och P kom hem med matkassarna packade vi upp och fick omedelbart påbörja en ny inköpslista. Suck!

Därefter en hemlagad god omelett till lunch, varpå J lade sig på soffan och P och jag spelade MaxiYatzy. Sen gick vi en promenad, hämtade ved och tömde kompostkärlet som stank gammal äcklig kattmat.

Jag är verkligen nöjd med vårt kompostsystem, men att det ska vara så svårt att orka gå 15 meter för att tömma ett kärl är konstigt. På vintern kan vi skicka barnen, för då stinker inte tunnan. På sommaren när det är fullt med larver, flugor, spindlar och stank, då får vi ta det själv. Men så mycket mat man slänger! Skamligt kan jag tycka emellanåt. Kanske vådan av att veckohandla?

Idag blir det kanske bullbak, eftersom ”krypa-ut-ur-kylskåpet-själv-datumet” på jästen börjar närma sig. Svägerskan får väl slippa själva baket och komma hit på en fikastund ändå. 

J har lagt sig på soffan igen, men han har planer för dagen. Vi får väl se hur många han orkar ta itu med; byta avgassystem på min bil, hämta ved, röja snö och såga till mina hyllplan till vardagsrummet.

Läser i dagens tidning att ”bloggare är viktiga makthavare”. Inser efter en stunds läsning att det var nog inte mig man avsåg. Nej, någon Blondinbella blir jag inte. Tydligen har hon 300 000 unika besökare/vecka. Jag ligger på ca 10-15 om dagen, men är smått chockad över det intresset.