Nu har vi precis fikat lite god fruktsallad. Ganska nyttigt egentligen, men kanske inte om man spetsar den med hackade nötter och blockchoklad. Fast det var gott!

Idag tog J fram klippmaskinen och lät mina glesnande hårtestar falla.  Helt klart var jag inte mogen för detta, men antagligen skulle jag heller aldrig bli det. Tänk att håret kan betyda så mycket för ens självkänsla. Tårarna trillade som de inte har gjort på länge. Till slut grät även J när han såg hur ledsen jag blev. Nu går jag i alla fall med en mössa inomhus, för det är kallt om lilla huvudet.

Vi fick oss alla ett gott skratt mitt i detta hårelände, för min gråa mössa gör nu att jag ser ut som en av dvärgarna i sagan om Snövit. Om jag drar upp mössan en bit och viker ut öronen blir jag fasligt lik Toker.

M är inte alls glad åt detta, eftersom det ska vara föräldramöte på hennes skola på onsdag. Förra gången presenterade J sig som hennes mamma. Nu hotade jag med att vi kan presentera oss som två mammor, varav den ena heter Toker. Hotet uppskattades inte alls av damen ifråga. Personligen tycker jag att 14-åringar verkar vara lite överdrivet känsliga.

Igår fick jag världens vackraste kärleksförklaring. Min käre make är väl inte direkt känd för att vara den finkänsliga typen, men emellanåt glimtar det till. ”Om jag fick leva om mitt liv, skulle jag vilja träffa dig tidigare än vad jag gjorde.” Fint, eller hur? Vi har ändå varit tillsammans i 20 år.

Och nu gråter jag igen…