Kanske, kanske håller det här med värk och allmänt dåligt form på att släppa lite nu? Ja, inte den dåliga formen vad gäller vikt och kondition, utan mer hur jag mår. Ingen skulle bli gladare än jag, för den gångna veckan har inte varit kul.

Idag har M och jag bakat matbrödsbullar till hennes klass. På måndag kväll ska det vara föräldramöte för blivande sjuor på hennes skola. För att tjäna pengar till sin skolresa, så ska eleverna i hennes klass sälja fika. Det brukar bli en god inkomst enligt lärarna. Vi har valt att baka matbröd, för ganska många vill ha det på kvällen, istället för kakor. Det mesta klarar hon själv, men jag finns med i bakgrunden som stöd och akututryckning när det behövs. Under tiden hon bakade, sorterade jag tvätt och städade ”arbetsrummet” tillsammans med J. I morgon ska vi göra om hela proceduren, men då ska vi montera en bokhylla och städa vardagsrummet. Det är kul att göra saker ihop, även om det är i grunden tråkiga sysslor.

En av de positiva biverkningarna jag fick av cytostatikan var en finare hy än annars. Jag har ju verkligen haft problemhud under hela mitt vuxna liv. För tre år sedan fick jag diagnosen rosacea av min husläkare. Tyvärr är det en kronisk sjukdom som bara blir värre för varje år. Under våren så har den här sjukdomen inte synts i ansiktet, men nu har den slagit till med dubbel kraft jämfört med innan. Näsan ser ut som ett rödljus! Men tusan heller att jag vill gå omkring så här. Jag ska se till att jag får komma till en hudläkare och få riktig behandling, om jag så ska behöva betala den själv. Man får ju inte sola ansiktet heller, och det är för tråkigt nu när det börjar bli varmt och skönt ute.

Kan man ta betalt av sina barn för alla kvällar man måste skjutsa och sedan sitta uppe och vänta för att hämta hem dem igen? M är på fest igen!