Fy, tusan vad det har blåst idag. Det var inget speciellt skönt ute, fast solen sken från en klarblå himmel. Jag har mest strulat runt på tomten och gjort lite här och lite där. Jag har inte orkat fullfölja någonting, men det gör inte så mycket. Det som måste göras springer ju inte sin väg direkt…

Altanen är nästan färdig. Det kommer att bli jättefint och mycket mer ombonat än tidigare. Men som vanligt när vi ska göra saker på det här huset, så går det åt mycket mer tid än vad vi har trott från början. Nu kommer jag i alla fall att satsa på fler blomkrukor på altanen.

M har fått lite hemuppgifter i hemkunskapen. Det är läxor som jag verkligen gillar och önskar att de hade mer av på hennes skola. Den här gången skulle de baka matbröd. Det enda jag behövde göra var att tala om hur hon skulle bete sig och vilka ingredienser som skulle användas. Receptet finns bara i mitt huvud, men någon gång måste jag väl skriva ner det åt henne. Det blev i alla fall en god lunch med nybakat bröd.

Sent på eftermiddagen gav jag upp och gick och lade mig på soffan. Där låg jag och halvslumrade en stund, samtidigt som jag lyssnade på min ljudbok. Efter en dryg timme vaknade jag till av ett fasansfullt ljud från dottern. Skräckslagen och yrvaken undrade jag vad som hade hänt? Då visade det sig att M satt och skrattade åt en japansk anime på datorn. Herregud vad hon skrämdes! Och som hon låter när hon skrattar!

Det var ändå läge att börja på middagen nu, så jag såg för gott att ta mig ur soffan. Till min stora glädje var jag mycket piggare och huvudvärken var som bortblåst. Det är kanske så jag ska göra? Sova en timme varje eftermiddag och bli en snäll morsa igen.