I dag har varit en dag med huvudvärk. Jag vet inte om det beror på att jag jobbar så lite eller om det faktiskt är en positiv biverkning av cytostatikan, men jag har haft väldigt lite huvudvärk under de senaste månaderna. Därför blev jag på riktigt dåligt humör när jag vaknade med migrän i morse. Först tänkte jag att det kanske var alkoholens fel. I går provade jag nämligen att dricka lite cider till maten. Men nu var det så lite att inte ens en nykterist skulle kunna bli dålig. Cidern var tyvärr inte fantastiskt god, men det gjorde i alla fall inte ont i munnen. Smaklökarna är hyfsat återställda, men cidern var nog lite väl torr för att den skulle passa tungan. Jag kanske ska prova ett glas punsch, det är ju väldigt sött och gott.

När jag skulle fortsätta att klippa i äppelträdet, kände jag att gårdagen hade tagit ut sin rätt. Det var inte alls lika roligt att klättra på stegen i dag, och att behöva flytta på den var extra tungt. Eftersom stegen är så hög och har mycket små hjul, är den väldigt tung att flytta i en sörjigt mjuk gräsmatta.

J har bytt till sommardäck på båda bilarna idag. Mitt jobb var att flytta bilarna så att de stod på ett sätt som passade honom. Flera gånger hade jag precis hunnit klättra högst upp på stegen, när han ropade att han behövde flytthjälp. Rackarns så grinig jag blev. Inte blev det bättre av att ”solen lyste med sin frånvaro”. (Så dumt, så borde man inte ens kunna säga?)

Det var ganska kallt i dag och jag frös om både nacken och huvudet, njutningen från i går var som bortblåst. Jag har trots kylan spelat ett parti kubb med barnen, och slagit några slag med brännbollsträt bara för att se om jag fortfarande kan. (Och det kan jag!)

J har precis kommit hem, efter att ha åkt till stan för att posta en nyckel till grannarna. De är uppe i Härjedalen för att ”njuta” av den sista snön och hade glömt skoternyckeln hemma. Det märks att vi kommer från olika delar av landet. De är norrlänningar och gillar verkligen snön. Jag kommer söderifrån och känner att vintrarna här i Uppland blir jobbigare och jobbigare för varje år. När jag blir gammal och rik ska jag flytta till Medelhavet på vinterhalvåret.

 

tina t

5 april 2009 19:30

Jag träffade Karin på studiedagen på västra. sedan dess har jag sökt efter "lady in red".(men det var ju faktiskt musiken från alltför romantisk film från 90-talet och inte du!)Hursom, i dag , av en slump och med en viss spanarförmåga hittade jag rättt till slut. Du skriver bra, med humor och allvar, forsätt med det:)
Nu vet jag inte riktigt om detta med att kommentera kommer att lyckas, inte heller vet jag varför det är fullt med röda streck under orden jag skriver. Men ändå, ha det gott och på återhöring från Tina T på gamla skolan!

 

Eva

5 april 2009 20:22

Men hej Tina!
Vad roligt att höra ifrån dig. Tack för berömmet! Extra kul när det kommer från "fröknar" ;-)
Lady in red har Janne och jag som "vår" låt, så det var ju inte helt fel.
Allt väl med dig?
Vi hörs igen!

 

tina t

6 april 2009 00:00

Nyss slutade van Veeteren-deckaren på TV och kvällen lider mot natt. Men eftersom påsklovet börjat har jag ännu ingen brådska i säng. Ville bara säga att jag tänker på dig när du ska gå igenom nya behandlingar, det verkar vara tuffa dagar då.
Påsklov till trots, nu lockar ändå sängen.

Godnatt

 

KoKlara

6 april 2009 16:23

Skönt att det inte bara är jag som blir sur och grinig av det här giftet. Det kommer bättre dagar!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hm.., vad konstigt! Har nyligen varit in på min egen blogg och läst lite statistik. Trots att jag egentligen förklarat bloggen avslutad, så fortsätter en ”massa” människor att gå in på bloggen regelbundet. Jag förmodar att det är smickran...

  Idag har jag varit på återbesök på onkologkliniken. När jag hade parkerat bilen och promenerade till mottagningen fick jag riktiga jobbiga flashback-känslor. Tänk så många gånger jag sprang, eller rättare sagt, segade mig fram längs den här vägen o...

  I går fyllde jag år. En av mina elever trodde att jag blev 80 (!), en annan trodde 40 och en kollega var övertygad om att det bara var 25. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka dem, men förhoppningsvis är det 40 som jag ska ta till mig? Det verkar...

  Oj, vad länge sedan jag skrev! Det har hunnit hända en hel del, men jag har ju inte längre tid att skriva som i våras. Då hände det däremot inte så mycket… och ändå lyckades jag skriva om det!   Roligt var det när syrran med familj kom på be...

  J är som sagt en riktig slavdrivare när han är ledig. Någon drönartillvaro har man inte en chans till. Enda sättet att få det lite lugnt på, är att hävda att ”idag mår jag nog inte riktigt bra”.   De flesta dagar så här långt på semest...