I morse vaknade jag mitt i en otäck dröm. Min stackars lilla katt var egentligen ett lodjur. Lodjur kan man ju inte ha i fångenskap, så vi var tvungna att släppa honom fri. Detta gjorde vi långt uppe i Norrland, mitt i en skog, mitt i smällkallaste vintern. Men det skulle han säkert klara, så lodjur han var. Det var bara jag som tvivlade på att han skulle må bra av detta.

Dessutom skulle P flytta hemifrån i samma veva. Usch, vilket ångestfyllt uppvaknande för en matte och mamma!

Dagen i övrigt har varit allt annat än ångestfylld. Jisses vilken underbar vårdag. Jag har varit ute från klockan elva fram till halv sju, då magen började kurra efter kvällsmat.

Vi har gjort en provsektion av vårt blivande altanstaket. Det kommer att bli både fint och dyrt. Trots att vi valt en synnerligen enkel variant så måste vi köpa massor av virke och skruv. Men köper vi det så hjälper vi ju till att hålla finanskrisen stången en stund till. För man ska väl konsumera?

Jag har nästan klippt färdigt vårt äppelträd, som en gång i tiden hette Lena. När barnen var riktigt små så döpte vi alla fruktträd med namn vi gillade. Ett träd fick alltså heta Lena, efter en av Js gamla flammor. (Namnet var egentligen inte sanktionerat av mig, men barnen tyckte att det var bra så då fick det väl vara så.) Nu har vi bara ett namn kvar i bruk och det är Tarzanträdet. Det har förstås varit klätterträdet framför alla andra, och fortfarande hänger det gungor och en repstege kvar i det. Och fortfarande gungar barnen i det.

J och jag åt lunchen utomhus, medan barnen var i stan och uträttade något mystiskt ärende som inte vi fick känna till. Det känns väldigt skönt att de kan åka iväg på egen hand numera. Enda nackdelen är att det är så förbaskat dyrt. Jag har inte hjärta att låta dem betala både bussbiljett och lunch själva, så där rök 200 kronor på direkten.

När middagen var färdig, var jag så trött att jag inte trodde att jag skulle orka äta utan somna med ansiktet i kantarellsåsen. Tack och lov klarade jag mig genom måltiden, men nu är det definitivt läggdags.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hm.., vad konstigt! Har nyligen varit in på min egen blogg och läst lite statistik. Trots att jag egentligen förklarat bloggen avslutad, så fortsätter en ”massa” människor att gå in på bloggen regelbundet. Jag förmodar att det är smickran...

  Idag har jag varit på återbesök på onkologkliniken. När jag hade parkerat bilen och promenerade till mottagningen fick jag riktiga jobbiga flashback-känslor. Tänk så många gånger jag sprang, eller rättare sagt, segade mig fram längs den här vägen o...

  I går fyllde jag år. En av mina elever trodde att jag blev 80 (!), en annan trodde 40 och en kollega var övertygad om att det bara var 25. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka dem, men förhoppningsvis är det 40 som jag ska ta till mig? Det verkar...

  Oj, vad länge sedan jag skrev! Det har hunnit hända en hel del, men jag har ju inte längre tid att skriva som i våras. Då hände det däremot inte så mycket… och ändå lyckades jag skriva om det!   Roligt var det när syrran med familj kom på be...

  J är som sagt en riktig slavdrivare när han är ledig. Någon drönartillvaro har man inte en chans till. Enda sättet att få det lite lugnt på, är att hävda att ”idag mår jag nog inte riktigt bra”.   De flesta dagar så här långt på semest...